Snart SM igen

Nu lägger man Boden-SM till handlingarna. Och går vidare. Underbart att vara hemma hos familjen igen.  Söndagens inlägg var nog ett yttring av saknad. Jag klarar inte att hålla humöret uppe utan Ingrid.

Träning imorgon igen. Sonen Johan ska till USM nästa helg så snart är det mycket varpa igen. Johan vill träna lite extra. Han kan bli riktigt bra. Kastar redan förvånansvärt bra med tanke på att träningsdosen bara är max några timmar i veckan.

Samtidigt bra även för mig, har svårt att motivera mig till extra träning ensam. Men det är ju samtidigt en slutsats från SM-veckan att varpa bara är kul när det går bra. Och de vise säger ju att det i regel går bättre om man tränar mer…

Efter USM är det fyra veckor till Tvåmanna-SM och däremellan ska man kasta på KM i centimeter och Göteborgsvarpan. Mer varpa än på många år. Får se om det ger resultat i Traume. Varpa är ju roligt när det går bra. Och för mig, nästan endast då.

SM-veckan över

Det är samma känsla varje gång. Det är varpa från morgon till kväll i 6 dagar. Sedan är det över. Planen är tom. Men samtidigt är det skönt, det har kanske varit för mycket. Sedan en väntan på att kunna åka hem. I år är denna väntan längre än någonsin tidigare.

När man vistas i denna av många kallad varpafamilj, får man en känsla av att det är något stort vi är med i. Men så är det inte, vi börjar bli som en liten sekt. De flesta som är med har varit med i minst ett decennium, många av dessa till och med mer än två decennier. Då blir det som en sekt där det råder ett speciellt språk och speciella koder gäller.

Det är en trygghet att vara en del av den men samtidigt skönt att komma därifrån och få del av verkligheten utanför. Verkligheten där 3 kort, häng, bortslag, bortförklaringar och otur i lottning inte finns. Där i stort ingen vet vad varpa är och för dem som har en aning om vad det är tycker det är just vad det är – en liten sport som i det närmaste är en kulturyttring – och saknar helt betydelse.

Min slutsats bli då att SM-veckan är för lång. Det är kul några dagar men sedan blir man mätt. Detta beror förstås delvis också på uteblivna framgångar.

Samtidigt vet man, bortsett från tvåmanna-SM i september, att säsongen är över för detta år.  Tur att vi har det så trevligt hemma på IP. Hade det inte varit för det, hade jag säkert inte gjort 29 SM-veckor i rad. Det planeras redan för det trettionde, men troligtvis inte hela veckan då. Det för mycket varpa för mig.

Prisjägare Andersson

Idag visade det sig att Tim blev fyra i klass A och fick därför ett ljus i pris.

Sedan blev det först seger mot ett Frölundalag med 12-6, sedan i C-finalen mot ett annat med 12-2. Pris igen som ska hämtas i eftermiddag.

Till semifinal har Östergarn, Södertälje och Frölunda gått. Matchen Sätravik-Hablingbo pågår fortfarande.

Dagens roligaste:
Trevlige Evert Olsson från Bäl berättade om den dåliga kunskapen om vad varpa är hos allmänheten. När han ringde och bokade hotellrummet och berättade att man skulle kasta varpa-SM i Boden frågade damen som tog bokningen:
- Vad sa du ni skulle ha SM i? Kasta valpar?

 

Trött centimeter, korvvinst och sedan utslagna direkt

Centimtern  blev ingen höjdare. Daniel bäst av oss på 441, Tim hade 473 och Calle hela 791. Daniel och Tim hade båda handfull riktigt dåliga kast, i övrigt var det ok.

I Anders Johanssons frånvaro steg hans ställföreträdare Johan Löfqvist in i kampen om korven. Tims korvkast var kulans sämsta, 22, men det räckte mot Johans 29.

Sedan dags för lagkula. Vi förlorade vi mot ett bättre lag, Södertälje. 12-6, 9-12, 12-9. Vi kan i och för sig tycka att vi inte kom upp i normal standard men vi var inte bättre. Nu är vi i C-gruppen och ska där möta ett Frölundalag.

Dagens roligaste:
Lasse Henriksson efterlyser i högtalaren Karin Ring från Kovland till prisutdelningen:
-Karin, ring till prispallen!

Fjärdeplats för Calle

Urban blev för svår för Calle. Men ändå otroligt strongt att av Calle att komma fyra i Sverige. Nu sitter han med is på underarmen så han förhoppningsvis kan kasta imorgon.

Calle Pralin mot brons

Just nu agerar Daniel ”Biffen” Löfqvist spärringpartner till Calle som förberedelse till bronsmatchen idag.

Själv har jag varit på pansarmuseet. Hittade där en stridsvagn tillverkad i Landskrona. Kanske skånsk pansar kan hjälpa Calle idag.

Tisdag kväll

Har varit  på varpaplan i stort sett hela dagen och kollat partävlingen. Det blev riktigt bra väder på eftermiddagen.

All eloge till arrangörsklubbens funktionärer som ger god service och ordnar allt som krävs runtomkring själva tävlingen.

Men själva tävlingen som säljande har jag svårt med.  Det är tur att man är initierad och vet hur upplägget är och vilka det är som kastar. Men ändå är det svårt att hänga med och bli engagerad. Man vet inte alls vad det står i matchena. Hur är det då för en föripasserande oinvigd? De vet varken om det är A-grupp, D-grupp, seriekastning, semifinal eller ens vem det är som möts. Jo, man kan eventuellt ta reda på det om man går till sekretariatet och kollar. Inte ens när det var dags för semifinal stod det på tavlorna vilka lag som var kastade mot varandra. Kanske då tur att det bara var initierad publik.

Men vem vet, kanske den breda publiken kommer till finalen 20.30 ikväll.

Dagens roligaste är en gammal ”Månsson”:
- Hur går det?
- Tja, ömsom katt och ömsom skinn.